I en privatfilm från 1970-talet skildras ett samiskt barndop en vacker sommardag i Arvidsjaur. Filmen ingår i temat från det umesamiska språkområdet, tillsammans med bland annat journalfilmsinslag från Samemästerskapen i Vilhelmina 1950.
Urvalet innehåller känsligt material och behöver förstås i sin kontext. Läs därför våra etiska rekommendationer.
Umesamiska fick sin ortografi officiellt godkänd 2016 och blev därmed det fjärde samiska språket i Sverige. Det umesamiska språkområdet gränsar till det sydsamiska i söder, lulesamiska i norr och pitesamiska i väster. Gränserna språken emellan är dock inte skarpa och umesamiska har drag av såväl sydsamiska som nordsamiska. I Sverige förknippas språket med den skogssamiska kulturen och talas av ett relativt litet antal personer. Förhoppningsvis kommer antalet språkkunniga att öka i takt med den pågående revitaliseringen av de samiska språken.
Filmer har placerats in inom umesamiskt språkområde på sajten när handlingen utspelas inom dess gränser, men också när klädedräkter, slöjdföremål med mera indikerar umesamisk anknytning, även om den aktuella filmen utspelas på annat håll. I dagsläget finns endast ett fåtal filmer på sajten som utspelas inom området. Ett tidigt exempel utgör Brasafton i fjället (1951) av filmfotograferna Gunnar Fischer och Gösta Roosling från Svensk Filmindustri, för eftervärlden mer kända för sina samarbeten med Ingmar Bergman. Filmen handlar om vandring i Borgafjällsområdet och kring Borgasjön samt om utflykter i trakterna kring Tärnaby.
Från samma tid finns inslag från Samemästerskapen som gick av stapeln i Vilhelmina 1950. Tävlingarna anordnades första gången 1948 för att manifestera skidåkningens samiska rötter. Renskötartävlingen ägnas stor uppmärksamhet i Veckorevy 1950-03-13. Speakern framhåller inte minst ”Umbyns lappbys lag” (Ubmeje tjeälddie), som visas i bild under skyttemomentet vargskjutning. Under Samemästerskapen anordnades från och med detta år även revyer, danstillställningar och sameslöjdsutställningar. Tävlingarna var emellertid endast öppna för renskötande samer, det vill säga en minoritet av alla samer, och kom därmed att bidra till den kategoriklyvning av den samiska befolkningen i renskötande och icke-renskötande samer som blev en av följderna av renbeteslagen 1928.
Avslutningsvis har även några privatfilmer tagits med i urvalet för att ge prov på en typ av filmisk dokumentation som inte uppmärksammats nämnvärt tidigare. Torgny Todes samling nr 8 (1970-talet) skildrar ett samiskt barndop i Arvidsjaurs kyrka, följt av bilder från den gamla Lappstaden i Arvidsjaur med anor från 1600-talet. En lång sommarresa genom de svenska och norska delarna av Sápmi återfinns i Svea Ernstssons samling film nr 72 (1985), som avslutas med nedslag i trakterna av Malå skogssameby.
Läs mer i Kungliga bibliotekets Svensk mediedatabas (SMDB)
Innehållsbeskrivningar till filmerna utifrån ett samiskt perspektiv finns publicerade i Kungliga bibliotekets söktjänst SMDB. Gå tillväga på följande sätt för att ta del av dem:
Lästips:
Tematext: Mats Rohdin, Filmarkivet.se
Etiska rekommendationer: Ragnhild Nilsson, Mittuniversitetet
Kartillustration, Anders Sunesson, samer.se
Regnig semester 1985.
Harsviken hos Göran, Omberg Furuvik ...
En vandring genom Västerbotten, från ...
Samemästerskapen. Hobbyutställning i ...
Flyktingar springer ned till ...