Det var efter första världskrigets slut 1918 som rundradions expansion tog fart på allvar. Föregångsland var USA, och strax därefter inleddes försökssändningar i Sverige. Det blev AB Radiotjänst som till slut fick ansvaret för programverksamheten när reguljära sändningar inleddes i Sverige på nyårsdagen 1925. Distributionen underställdes dock telegrafstyrelsen, och verksamheten skulle,… → Visa mer
Det var efter första världskrigets slut 1918 som rundradions expansion tog fart på allvar. Föregångsland var USA, och strax därefter inleddes försökssändningar i Sverige. Det blev AB Radiotjänst som till slut fick ansvaret för programverksamheten när reguljära sändningar inleddes i Sverige på nyårsdagen 1925. Distributionen underställdes dock telegrafstyrelsen, och verksamheten skulle, till skillnad mot i USA, inte finansieras med reklam utan med radiolicenser. Vid starten 1925 fanns 40.000 licenser, men redan 1937 hade den siffran stigit till cirka 1 miljon registrerade lyssnare.
Radiotjänst fyllde etern med ett blandat innehåll bestående av nyheter, sport, föredrag, teaterföreställningar och litteraturuppläsningar. Men framför allt kom musik att bli ett uppskattat inslag i sändningarna, och många är de artister vars karriärer tagit fart ordentligt efter radioframträdanden. En av dessa artister var Sven-Olof Sandberg, som i filmen Den underbara tonen (1943) ses sjunga i en radioinspelning. Sandberg hade under föregående decennier haft åtskilliga schlagerframgångar i radio med låtar som Det var på Capri vi mötte varandra och Lyssnar du till mig ikväll, lilla mor.
Under radions första decennier stod tekniken många gånger i fokus när mediet skildrades på film. Inte sällan utgör filmerna regelrätta introduktioner i rundradions uppbyggnad och funktionssätt, likaså förekommer som regel oblyg reklam för olika radiotillverkare. År 1927 togs en hypermodern långvågssändare i bruk i Motala, och för många svenskar kom staden vid Vättern därefter att förknippas med det nya mediet. Det sistnämnda framgår med önskvärd tydlighet i Motala – radions huvudstad (1938), som även innehåller ett besök på radiotillverkaren Luxors industrier i staden.
Text: Mats Rohdin, redaktionen, Filmarkivet.se, 2018
Lästips:
- Dahlén, Peter, Från Vasaloppet till Sportextra: Radiosportens etablering och förgrening 1925–1995 (Stockholm: Stiftelsen Etermedierna i Sverige, 1999)
- Elgemyr, Göran, Radion i strama tyglar: Om Radiotjänsts tillblivelse, teknik och ekonomi 1922–1957 (Stockholm: Stiftelsen Etermedierna i Sverige, 1996)
- Hadenius, Stig, Kampen om monopolet: Sveriges Radio och TV under 1900-talet (Stockholm: Prisma, 1998)
- Nordmark, Dag, Finrummet och lekstugan: Kultur- och underhållningsprogram i svensk radio och TV (Stockholm: Prisma, 1999)
- Wormbs, Nina, Genom tråd och eter: Framväxten av distributionsnätet för radio och TV (Stockholm: Stiftelsen Etermedierna i Sverige, 1997)
↑ Visa mindre
