Filmarkivet.se

För årskurs 7-9 i samhällskunskap och historia.

De stora katastroferna under 1900-talet var många. Vi stod vid sidan om de bägge världskrigen, men även här drabbades vi av 1900-talets pandemier: spanska sjukan, tbc, polio och hiv.

För läraren

När coronaviruset drabbade Kina och Västeuropa i början av 2020 var det många som jämförde med tidigare svåra tider av höjd beredskap, karantän och extraordinära åtgärder. Den 11 mars 2020 deklarerade WHO (Världshälsoorganisationen) att coronaviruset var en pandemi. Sedan dess lever vi alla i ett väntrum där historien tycks gå igen.

En del länder beslöt sig för krigsliknande åtgärder och stängde ner sina samhällen och sina gränser – allt för att stoppa virusets spridning. Även här i Sverige förändrades vardagen för många människor, i synnerhet de inom vården – och så naturligtvis de som blev sjuka och dog.

Vi har inga filmer om coronaviruset men här finns filmer från andra stora internationella hälsokriser som Sverige har drabbats av – och överlevt: Under Första och andra världskriget stod Sverige utanför striderna men vi fick upplevde både dyrtider och matransoneringar. Efter kriget drabbades miljoner över hela världen av spanska sjukan. Drygt 34 000 personer dog av spanska sjukan i Sverige.

Tbc eller tuberkulos är en infektionssjukdom som funnits i tiotusentals år och som i perioder har slagit särskilt hårt mot den fattiga befolkningen. Särskilt under första halvan av 1900-talet drabbade den många i Sverige, men efter förbättrad levnadsstandard och vaccinering är sjukdomen numera under kontroll.

Polio, eller barnförlamning, drabbade tiotusentals barn i Sverige mellan utbrottet i Umeå 1881 och 1953. 1957 började man att massvaccinera alla svenska barn och idag anses polio vara utrotad.

När hiv och AIDS bröt ut på 80-talet ledde det till mycket rädsla och ryktesspridning.Temat Face of Aids Film Archive samlar sju filmer av Staffan Hildebrand som har dokumenterat denna pandemi.

De fyra utvalda filmerna om Första världskriget handlar om matbristen i Sverige som ledde till långa köer, demonstrationer och i vissa fall upplopp, samt till ohälsa och ett försvagat immunförsvar, särskilt hos de som bodde i städerna. För att råda bot på det planterades under kriget kål och potatis i städernas parker. Filmerna visades på biograferna i kortfilmsprogram i en blandning av allt möjligt som ansågs kunna locka publiken: från Charlie Chaplin till rafflande historier om brott och straff.

Filmerna om livsmedelskrisen är stumma. De är gjorda under den tiden då film var ett visuellt medium. Musik spelades live under själva filmvisningarna och ljudfilmen kom först i slutet av 1920-talet. Detta kan du berätta medan filmerna visas – stumfilm visades ju aldrig under tystnad. (Jämför engelskans ”silent movie” med svenskans stumfilm!) Undvik dock att kommentera filmerna – låt eleverna göra det.

Det finns många filmer från tiden under andra världskriget men vi har valt ut tre filmer: Veckorevyerna ger en bild av ibland tillkämpad hurtighet där det handlade om att inpränta i publikens medvetande att vår beredskap var stor. De berömda bilderna från fredsyran på Kungsgatan i maj 1945 får man inte missa!

Sveriges neutralitet prövades vid flera tillfällen under kriget. När Sovjet anföll Finland i november 1939 ledde det till ett enormt engagemang för vårt grannland: Finlands sak är vår! blev den slogan som fick tusentals svenska män att delta i Finska vinterkriget. Finland kallar Nordens ungdom är en ren propagandafilm för att locka fler att ansluta sig.

Kortfilmen Vittnesbördet handlar om de överlevande från koncentrationslägren som kom med de vita bussarna till Sverige efter krigsslutet. Denna film är unik som historiskt dokument och utgör de första rörliga bilderna på Förintelsens offer som visades i Sverige.

Det sista utbrottet av polio i Sverige hände under 1953. Året därpå fick tre amerikanska forskare Nobelpriset i medicin för att de utvecklat tekniken att odla polioviruset. 1955 upptäcktes ett vaccin av en annan amerikan, Jonas Salk, och det är han som intervjuas i en av journalfilmerna.

Många av filmerna på Filmarkivet.se är av folkbildande karaktär: Filmerna fungerade ofta som ett led i folkhemmets ambition att höja både svenskarnas levnadsstandard och bildning. I denna folkbildande anda växte studieförbunden upp och studiecirkeln var en plats som många kände sig hemma i. Kortfilmen Vår hälsa börjar precis som om vi inbjöds att delta i en studiecirkel. Ämnet för kvällen är det senaste utbrottet av polioepidemin.

Filmerna i det här temat går utmärkt att använda inom ramen för undervisningen i historia för årskurs 7-9, och enligt kursplanens beskrivning: ”Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.”

Filmerna till Första Världskriget och Polioepidemin går att se och samtala kring på en lektionstimme. Filmerna till Andra världskriget behöver en dubbeltimme. Se filmerna tillsammans i klassrummet och samtala om dem efteråt utifrån diskussionsfrågorna.

Här finns mer att läsa om journalfilmerna från första världskriget.

Läs gärna också våra teman Face of AIDS Film Archive och Flyktingar och svensk emigration där ett avsnitt handlar om de estlandssvenskar som evakuerades till Sverige under andra världskriget.

Text: Mikaela Kindblom, filmpedagog och filmhistoriker, 2020