Filmarkivet.se

För klassrummet Det svenska välfärdssamhället 2: Demokrati, funktionalism och social ingenjörskonst

För årskurs 7-9 i samhällskunskap, geografi, historia samt svenska.

Hur blev Sverige en demokrati? Vilka deltog i kampen för det svenska välfärdssamhället – och vilka hamnade utanför? Även om filmerna här utgör ett axplock så finns här många filmer som visar den politiska och ideologiska utvecklingen under 1900-talet och vilka de främsta samhällsbyggarna och politikerna var.

För läraren

Socialdemokraterna som regerade oavbrutet från 1932 fram till 1976 satte givetvis en avgörande prägel på nationsbygget Sverige under denna tid.

Planerna för det socialdemokratiska samhällsbygget påverkades även av andra tongivande personer som exempelvis Gunnar och Alva Myrdal.1934 publicerade de Kris i befolkningsfrågan som kom att bli en av det svenska 1900-talets mest inflytelserika debattskrifter. Med utgångspunkt i sociologi och nationalekonomi och med välfärdssamhället i sikte lanserade de en reformpolitik som de själva benämnde som radikal: Den bestod främst av socialpolitiska hjälpinsatser för barnfamiljer, men också av exempelvis tvångssteriliseringar av ‘höggradigt livsodugliga individer’. Paret Myrdal förespråkade den sociala ingenjörskonsten där staten tar ansvaret för sina medborgares välfärd via lagstiftning, beskattning, samhällsplanering och utbildning. Det är denna ideologi som till exempel lade grunden för vårt skolsystem och vår barnomsorg.

Här finns gott om exempel på hur film användes för att föra ut den sociala ingenjörskonstens budskap. Bland annat kan man se några av de många filmer som producerades av Arbetarrörelsen eget filmbolag Filmo, som till exempel Vi ska ha barn (1948) med manus av Elsa Brita Marcussen, som var en av folkhemmets tongivande folkbildare, tillika Per Albin Hanssons dotter. Eller titta på några av de filmer som beställdes av Kommittén för social upplysning där Alva Myrdal var en av dem som deltog i kommitténs arbete mellan 1946 och 1959. Här finns till exempel Vi vill ha arbete (1948), Väg ur en kris (1949) och Vi och vår gamla (1952).

Folkhemmet skrevs aldrig in i socialdemokratins partiprogram men kom ändå att förknippas med en socialdemokratisk ideologi där alla medborgare skulle införlivas i en nationell och social gemenskap. Begreppet folkhemmet hade egentligen ett liberalt ursprung, och Per Albin Hansson fick också kritik i de egna leden för att vara för konservativ.

Hur skildrades då det politiska livet i 1900-talets media? I journalfilmerna ges en överskådlig bild av vilka politiker som syntes ofta och hur välfärdssamhällets idéer presenterades och kritiserades. I många av valfilmerna, till exempel, märks högerns motstånd mot skatter mycket tidigt – inte minst i de filmer som förespråkar en mer liberal samhällspolitik där staten backar från att blanda sig i medborgarnas liv och livsval.

Många politiker och opinionsbildare blev också mer vana vid filmmediet vartefter och kunde använda det för att framhäva sina syften. Lägg märke till hur Per Albin Hansson mediatränas i sin utveckling från radioframträdanden till filmisk landsfader, och senare hur exempelvis politiker som folkpartisten Bertil Ohlin framställs i en valduell med socialdemokraten Tage Erlander.

Politikernas talretorik går också att studera närmare med hjälp av film. Här finns till exempel en rad så kallade Talarfilmer där tongivande opinionsbildare ger sin syn på olika dagsaktuella ämnen. Och så finns ett antal filmer med 1900-talets mest berömde svenska politiker och talare: Olof Palme.

Läs gärna också om våra teman Det svenska välfärdssamhället 1: Rätten till skola, arbete, bostad, Det svenska välfärdssamhället 3: Maskinerna, miljön och det hållbara samhället, Folkomröstningar och Det politiska tilltalet och svenska valfilmer.

Text: Louise Lagerström, filmskribent, 2010. Redigerad: Mikaela Kindblom, filmpedagog och filmhistoriker, 2020

Diskussionsfrågor

För eleverna

För årskurs 7-9

Kampen om makten: Se två av filmerna tillsammans i klassen och diskutera dem efteråt.

Film 1: Bondetåget 1914 (1914, 8 min) Journalfilm om böndernas protester mot den liberala regeringen.

Film 2: Herrar i storm och herrar i krona (1934, 11 min) En exposé över maktens män, i Sverige och internationellt, mellan två världskrig.

Film 3: Den stora förvandlingen (1969, 20 min) En film om hur Sverige omvandlades från bondesamhälle till modern industristat och demokrati.

Film 4: Kvällen före dagen efter (1980, 16 min) En kollektivfilm om valvakan 1979 som ledde till socialdemokratins fall.

Diskussionsfrågor:

  • Varför tågade Sveriges bönder till Stockholm för att demonstrera 1914? Var Sverige en demokrati 1914? Hur gick det? Behöver man ha förkunskaper om detta för att förstå vad som händer i Bondetåget?
  • Jämför Bondetåget med Kvällen före dagen efter. Vad är en journalfilm och vad är en dokumentärfilm? Är det samma sak, fast de heter bara olika saker i olika historiska epoker?
  • Hur är Herrar i storm och herrar i krona gjord? Vilka kända politiker syns i filmen? Vilka av dem är svenska politiker? Vad är det för händelser som tas upp i filmen? Varför är det första klippet från 1897?
  •  Den stora förvanlingen skildrar det moderna Sveriges framväxt under 1900-talet. Vilka händelser tas upp? Ta reda på mer om exempelvis storstrejken 1909 och när Olof Palme blev Sveriges statsminister.
  • Vad innebär ”en kollektivfilm”? Vad är en valvaka? I valet 1979 förlorade socialdemokraterna makten till en högerkoalition och centerpartiledaren Torbjörn Fälldin blev statsminister.
  • Film – eller rörlig bild – liknar verkligheten på sätt som ofta är väldigt övertygande. Betyder det att rörliga bilder är mer äkta, sannare än till exempel tidningsartiklar eller radioprogram?
  • Ge exempel ur filmerna ovan på sådant som tyder på att vad som visas eller berättas är någons val, åsikt eller perspektiv. Herrar i storm och herrar i krona och Den stora förvandlingen använder till exempel montage (en sorts klippteknik) och berättarröst (en speaker). Hur påverkas filmerna av sätten de är berättade på?
  • Kan en film vara en historisk källa?

Om jämställdhet och kvinnors rättigheter:

Diskussionsfrågor och uppgifter:

  • Vilka viktiga datum gäller för jämställdheten och kvinnornas rättigheter i Sverige?
  • Se två av följande filmer tillsammans i klassrummet och diskutera sedan hur filmerna skildrar jämställdhetens utveckling i Sverige.
  • Vad var det som kvinnorna särskilt behövde kämpa för?
  • När har denna kamp varit som mest intensiv?
  • Vad har hänt med kvinnokampen idag? Hur fördelas ansvaret för barn, hem och inkomster i en familj idag?
  • Se film 3, 4 eller 5 och skriv en filmrecension med svar på följande frågor:

Vad handlar kvinnors rättigheter om i filmen du valt? Vem har skrivit manus, regisserat och klippt filmen? Vilket perspektiv står filmens upphovsmän – eller upphovskvinnor – för?

Film 1: Kvinnorna som trodde på framtiden (1939, 22 min).

Film 2: Semester (1949, 7 min) Om lantbrukarhustruns rätt till ledighet.

Film 3: Vi ska ha barn(1948, 20 min.) Om hur samhället stöttar de som vill bilda familj.

Film 4: Mamma gör revolution (1950, 37 min) Om hemmafrun som fick nog.

Film 5: Kvinnomänniska (1970, 23 min) Om könsroller och 1970-talets kvinnorörelse.

Om välfärden och social ingenjörskonst: Se en eller två av filmerna tillsammans i klassrummet och diskutera dem sedan efteråt.

Film 1: Klart. Tåg ut! (1941, 14 min) Om tågtrafiken på 40-talet.

Film 2: Post på hjul (1949, 14 min) Om hur posten hanteras och transporteras medan vi som skickat breven och paketen sover.

Film 3: Vi och våra gamla (1952, 29 min). En vacker film om att vara gammal och bygga broar till både det förflutna och framtiden.

Film 4: Skattefria Andersson (1954, 35 min) Om vitsen med att betala skatt.

Film 5: Husmors filmer från 1958 (se de första fem minuterna) Om en mor som får vetenskapliga råd angående välling.

Diskussionsfrågor:

  • Klart. Tåg ut! Filmen är gjord under andra världskriget och vill betona hur säkert det är att resa med tåg. Beskriv hur en resa går till i filmen, och jämför med att åka tåg idag. Det talas i filmen om snälltåg och om ”skenornas fascination”. Vad menas med det? Och om alla männen bakom, från stinsen till ingenjören, som ser till att resan blir ”snabb och bekväm”. Vad gör en stins och vad gör en tågklarerare?
  • Post på hjul är en film om hur posten distribuerades i Sverige, förr i tiden. Vilka olika uppgifter hade de som jobbade på posttåget?
  • Post på hjul skildrar ett ganska vardagligt och tråkigt jobb på ett fantasifullt och överraskande sätt. Ge exempel och berätta.
  • ”Vi kan åldras på tusen sätt” säger berättarrösten i Vi och våra gamla. Hur var det att åldras förr, när den här filmen gjordes på 50-talet? Och ännu längre bak i tiden: Vad var fattigstugan? Beskriv livet på ålderdomshemmet. Hur tar vi hand om de gamla idag? Jämför med filmen. Vad är sig likt och vad är olikt?
  • Varför vill inte Andersson betala skatt? Vad anger han för skäl? Varför tycker hans granne att man ska betala skatt? Vem får rätt?
  • Skattefria Andersson blev en oerhört populär film. Varför tror ni att den gick hem i stugorna?
  • Ta reda på mer om Husmors filmer här. Var visades de? Vem riktade de sig till?
  • Det var mycket vanligt att sälja in olika produkter med vetenskapliga bevis, som här när mamman övertygas att använda Findus välling. Varför tror ni att man gjorde så? Vad är viktigast för er när ni köper något? Om varan ser god eller snygg ut, eller om det finns en forskare och vetenskapsmän som går i god för den?

 

Politiker och talare: Välj en av filmerna och gör en analys av den politiska vältaligheten – retoriken – och hur denna skildras i ord och bild. Läs först här om hur man gör en filmanalys.

Film 1: Per Albins maning till deltagande i årets val (1944, 1 min).

Film 2: NUET Nordisk Tonefilm 1954 (4 min): Valduell mellan socialdemokraternas Tage Erlander och folkpartisten Bertil Ohlin.

Film 3: Kampen går vidare (1979, 4 min) Olof Palme.

 

Visar 1-8 av 8 filmer