Filmarkivet.se

För årskurs 7-9 i samhällskunskap, geografi och historia.

I det svenska välfärdssamhället skulle alla få det bättre: en skola för alla, trygga jobb och bekväma hem. I filmerna som gjordes under folkhemsåren skildrades ofta arbetarrörelsen, social ingenjörskonst och funktionalismen som den moderna livsstilens fundament. Idag skulle vi kanske snarare beskriva denna tid som en kamp för grundläggande mänskliga rättigheter: rätten till skola, arbete och bostad.

För läraren

Det var socialdemokratin och statsministern Per Albin Hansson som lade grunden för det som kom att kallas för folkhemmet. I folkhemmet skulle välstånd och jämlikhet uppnås, både politiskt och socialt. Fattigdom skulle utrotas, välfärd och ett bättre liv skulle tillfalla alla och samhället skulle värna om de svaga och sjuka. Redan 1928 uttryckte sig Per Albin Hansson så här i ett berömt radiotal:

“Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan. Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.”

Per Albin Hansson talade till en början inte om ett folkhem utan om ”det goda hemmet”. Den väg som han pekade ut för Sverige vann gehör.1932 valdes han till statsminister och då inleddes det socialdemokratiska styre som kom att prägla Sverige under större delen av 1900-talet. Per Albin Hansson ledde landet fram till 1946.

Rätten till skola, arbete och bostad hörde till folkhemmets mest attraktiva paroller och utgjorde också stommen i det socialdemokratiska samhällsbygget.

När Olof Palme, Sveriges socialdemokratiske statsminister, ett halvsekel senare, höll ett av sina många tal, återkom han till Per Albin Hanssons ord, som till exempel i filmen Vilja gå vidare – Palme och hans idévärld, som gjordes tio år efter Palmes bortgång: ”Och när vi driver en politik för hela folket, då betyder det inte att det ska bli exakt lika för alla – det går ju aldrig. Men att alla människor i Sverige ska ha ett jobb, ha chansen till en bra utbildning, få en hygglig bostad och få en trygghet när dom blir sjuka och gamla. Det ska gälla hela folket. Det finns inga styvbarn i folkhemmet. Sa Per Albin Hansson. Och på detta har vi byggt upp vår politik.”

I filmen När vi sitta i vår bänk… får vi följa med till en mönsterskola från 1940-talet: Eriksdalsskolan i Stockholm. Denna skola byggdes med alla de bästa resurserna och ambitionerna under folkhemmets första decennium och kunde erbjuda en skolmiljö med fullt utrustade lokaler för både lärande och lek, i vackra luftiga lokaler, med toppmoderna verkstäder och till och med en egen simbassäng. Jämför gärna denna film med Curt Strömblads film Skolan är vår från 1980 då skolan har börjat framställas som en plats där eleverna vantrivs och bråk, skolk och skadegörelse hör till vardagen. Hur blev det så? I 80-talsfilmen nämns två åtgärder som visat sig förbättra arbetsmiljön i skolan. Den ena kallas för ”den lilla skolan i den stora skolan” och den andra kallas för Emil – kort för ”elevens medverkan i den egna miljön”. Be dina elever att fundera över hur dessa åtgärder skildras i filmen. Skulle de kunna fungera idag, på er skola?

I rätten till arbete ingick inte bara rätten till en dräglig försörjning och eventuellt också en mer jämställd löneutveckling där män och kvinnor fick lika lön för lika arbete. Men de flesta filmerna handlar om yrkesstolthet och att ge inblickar i hur människor hade det på de olika arbetsplatser som fanns i Sverige under folkhemmet och rekordåren – de år då det gick bra för Sverige och välfärdssamhället slog rot i vårt land. Rätten till arbete handlar således om bättre utrustade arbetsplatser där fabrikerna sågs som föredömen i effektivitet, produktivitet och kvalitet.

Vi har valt ett litet antal filmer – urvalet är som sagt enormt så låt gärna dina elever botanisera själva på sajten. Inte sällan antog filmer om människor i arbete förskönande, propagandatendenser, men de speglade också en verklig arbetsglädje och framtidstro. Se bara på de unga som ska välja framtid och yrkesliv i Arbetets melodi. Och se på den vackra kortfilmen Vi vill ha arbete som idag skulle kunna handla om de som till exempel varit svårt sjuka i covid 19 och behöver samhällets stöd för att kunna återvända till arbetslivet.

Nya och bättre bostäder skulle också byggas till folkhemmets invånare. Dessa bostäder skulle vara moderna vilket betydde att de skulle vara både funktionella och trevliga att bo i. Funktionalismen med sina rena linjer och ljusa, öppna strukturer blev både den rådande arkitektoniska stilen och inredningsstilen på modet.

Ett exempel på boende som fick stor genomslagskraft, inte minst inom filmen, var egnahemrörelsen. Denna bostadsreform förknippas starkt med Per Albin Hansson, men de borgerliga partierna såg också ett en fördel i att skapa en medelklass av arbetare. Egnahemrörelsen gick ut på att staten förmedlade förmånliga lån till den enskilde så att han skulle kunna bygga sitt eget hem, efter en godkänd och standardiserad mall. Dessa hus byggdes i särskilda bostadsområden i städernas utkant, ofta med en liten tillhörande täppa.

Filmerna vi har valt om rätten till bostad handlar dels om egnahemsrörelsen men också om att vara ung och ha möjlighet att skaffa sig sitt första egna boende. I Sverige under välfärdsåren var hyreslägenheten den sortens bostad som även de unga kunde ha råd med.

Egnahemsrörelsen tog slut när urbaniseringen ledde till nya, större bostadsproblem, främst i storstäderna. Då, på 1960-talet, handlade det om att bygga snabbt i städernas förorter och det medförde att många av det tidiga folkhemmets idéer om ljus, yta, utrymme och modern bekvämlighet fick stryka på foten. Dessa bostadsprojekt som kom att kallas för miljonprogramsbyggen skymtar också i filmerna på Filmarkivet.se

Det här temat är det första av tre om det svenska välfärdssamhället och riktar sig till årskurs 7-9.

Läs också om våra teman Det svenska välfärdssamhället 2: Demokrati, funktionalism och social ingenjörskonst, Det svenska välfärdssamhället 3: Maskinerna, miljön och det hållbara samhället. Samt temat om Olof Palme.

Text: Louise Lagerström, filmskribent, 2010. Redigerad: Mikaela Kindblom, filmpedagog och filmhistoriker, 2020