Bilder från Stockholms Frihamn. Kaffeimport. Distribution genom hamnen. Förtullning. Lossning av Hudson- och Fordbilar, ryskt lin och amerikanskt socker. Denna stumfilm visas med ny musik av Matti Bye.
1907 gav en statlig förordning möjlighet att inrätta svenska frihamnar, där varor kunde lagras och förädlas utan att förtullas. Stockholms Handelskammare var inte sena att agera och presenterade 1909 ett förslag på en frihamn med syfte att fungera som mellanstation för amerikanska och andra kolonialvaror som gick på export till Finland och Ryssland. I Frihamnen kunde företag också etablera industrier för att förädla tullfria varor för vidare export, utan att man behövde betala svensk tull.
Bygget kom dock igång sent och först 1926 stod Frihamnen helt klar, komplett med kyl- och frysutrymmen, samt spannmålsmagasin. Inom kort kom hamnen att få stor betydelse för den transocenana styckegodstrafiken, och för handeln på Medelhavet och Svarta Havet.
Redan 1927 monterades uppenbarligen ”amerikanska automobiler” i hamnen, och 1931 etablerade Ford här ett lager i tidig funkisstil, ritad av Uno Åhrén. Här lagrades bilar, men också reservdelar, och här fanns också en utställningshall och kontor. Samma byggnad rymmer idag Stockholmsbörsen, Nasdaq OMX.
Under andra världskriget fungerade Frihamnen som landets stora skafferi där frukt, kaffe, kött och fisk lagrades i enorma volymer. Samma år som filmen spelades in etablerade sig också Banan-Kompaniet i Frihamnen med mogningslager, packningshallar och egen lastkaj med kapacitet för 20 000 bananstockar.
Frihamnen fick också tidigt stor betydelse för turister och andra resenärer. Idag anlöper båtar från exempelvis Tallinn och Riga terminalerna i Frihamnen, men på 1920-talet var Frihamnen platsen för Sveriges första internationella flygplats – sjöflygplanshangaren Lindarängen. Samma hangar användes vintertid för några av Sveriges allra första ishockeymatcher.