ï»ż Sigur RĂłs – Valtari Filmarkivet.se — Hundra Ă„r i rörliga bilder
0 seconds of 0 secondsVolume 90%
Press shift question mark to access a list of keyboard shortcuts
00:00
00:00
00:00
 

Sigur Rós – Valtari (2012)

Virtuos dans för tvĂ„ i öde industrilokal med koreografi av Sidi Larbi Cherkaoui. Årets musikvideo pĂ„ Grammisgalan 2013.

  • Kategori Kultur och nöje
  • Tema Musikvideo
  • LĂ€ngd 10 minuter
  • Medverkande James O'Hara, Nicola Leahey
  • Regi Christian Larson
  • Manus Christian Larson
  • Foto Mattias Montero
  • Producent Noreen Khan
  • UtgĂ„ngsmaterial stereo, fĂ€rg
  • Arkiv Privat

Tema Musikvideo

Musikvideon kan vara experimentell, kommersiell, filmad med mobiltelefon eller för mÄngmiljonbelopp. Formatet blev avgörande för skivbolag och musiker under MTV-eran. PÄ senare Ären har budgeterna minskat men sociala medier gör musikvideon till en Ànnu stark genre. Musikjournalisten Jan Gradvall tecknar musikvideons historia.

Om man blundar nÀr man lyssnar pÄ musik ser man bilder projicerade pÄ ögonlocken. Under ett drygt halvt sekel har musiker i samarbete med regissörer utvecklat visuella tolkningar av sÄnger till en konstart.

Rötterna till det som i dag kallas musikvideor kan spĂ„ras till tvĂ„ filmer som Beatles gjorde 1967 till sin dubbelsidiga singel med Strawberry Fields Forever och Penny Lane. SĂ„ kallade promotionfilmer, dĂ€r artister framför sin nya singel, hade förekommit redan tidigare. Ett smart och tidseffektivt sĂ€tt för artister att kunna synas och höras i utlĂ€ndska tv-program, utan att sjĂ€lva behöva resa till Belgien eller Uruguay. Kortfilmer som dokumenterar artisters liveframtrĂ€danden har förekommit sedan 1920-talet. Skillnaden med Beatles-filmerna Ă€r att de inte visar bandet sjungandes eller spelandes instrument. I samarbete med Peter Goldman satsade Beatles i stĂ€llet pĂ„ helt fria visuella tolkningar av musiken. Peter Goldman anvĂ€nde teknik frĂ„n avantgardefilmer som manipulerade fĂ€rger, udda kameravinklar och slowmotion. Ett sĂ€tt att tĂ€nja pĂ„ grĂ€nserna som speglade Beatles experimenterande i musiken. TvĂ„ Ă„r tidigare kom Bob Dylans Subterranean Homesick Blues, dĂ€r han stĂ„r i en grĂ€nd och visar skyltar med utdrag frĂ„n sĂ„ngtexten. En film frĂ„n 1965 som i en modern kontext kan framstĂ„ som en pionjĂ€r till dagens videor, men denna sekvens filmades som en del av D.A. Pennebakers dokumentĂ€r Don’t Look Back (1967) och har först i efterhand visats fristĂ„ende.

Det stora genombrottet för pĂ„kostade och konstnĂ€rligt ambitiösa musikvideor kom vid 1980-talets början. I augusti 1981 startade MTV i USA. Den första video som visades pĂ„ kanalen var The Buggles Video Killed The Radio Star. Under MTV-eran blev musikvideor sĂ„ viktiga för att nĂ„ ut med musik att skivbolag satsade mer pengar pĂ„ det visuella Ă€n pĂ„ musiken. Epokgörande videor som Peter Gabriels Sledgehammer hade större budget Ă€n nordiska lĂ„ngfilmer. I augusti 1987 startade MTV Europe. Kanalens videojockeyer – ett nytt begrepp – vittnade om en mĂ€rklig utveckling. En oproportionerligt stor del av de tittare som ringde in och önskade videor var svenskar. I Sverige sammanföll premiĂ€ren av MTV Europe med TV-monopolets fall. För svenskar som köpte parabolantenner och fick kabel-tv blev MTV den populĂ€raste av de nya utlĂ€ndska kanalerna. Fyra Ă„r senare startades en svensk motsvarighet, ZTV.

En generation svenska musiker och regissörer som vĂ€xte upp med MTV och ZTV kom att prĂ€gla det kommande millenniet. Regissörer som Jonas Åkerlund, Johan Renck och Johan Camitz gick frĂ„n att regissera videor till svenska artister till att jobba med de största artisterna i vĂ€rlden. (Johan Camitz regisserade Spice Girls Wannabe och hade just startat ett lĂ„ngfilmproduktionsbolag med Spike Jonze nĂ€r han Ă„r 2000 blev överkörd pĂ„ en gata i New York.)

MTV blev en plantskola för Hollywood. Regissörer som David Fincher, Michel Gondry och Spike Jonze gick frÄn att göra musikvideor och reklamfilmer till att göra lÄngfilmer. Michael och Janet Jacksons video Scream 1996, regisserad av Mark Romanek, var den dittills dyraste video som spelats in och blev slutet pÄ en era. NÀr MTV i samma veva skippade musikvideor, för att i stÀllet bli en lifestylekanal dominerad av realityserier, hamnade musikvideor i medieskugga.

Ett fildelningsprogram skapat 1999 av en 18-Äring amerikan, Shawn Fanning, satte igÄng en utveckling som tio Är senare inledde en renÀssans för musikvideor. Napster krossade skivbranschens upplÀgg med försÀljning av musik via cd-skivor, och fildelning och streaming tog över. Spotify, lanserat 2008, blev det första lagliga streamingalternativet. I takt med att mobiltelefonen och datorn ersatte gammalmodiga stereoanlÀggningar som primÀr kÀlla för musiklyssnande byttes Àven fönster för musikvideor. Visningen av musikvideor har förflyttats frÄn tv-apparater till YouTube, Spotify, Apple och Facebook. De flesta som pÄ 2000-talet ser en musikvideo gör det i sin mobiltelefon. YouTube har 1,8 miljarder aktiva anvÀndare per mÄnad, tittarsiffror MTV aldrig var i nÀrheten av. YouTube Àr inte viktig som inkomstkÀlla (de betalar sÄ liten ersÀttning till artister som 0,0006 dollar per visning) men har blivit enormt viktig för spridning och lansering av musik. YouTube har ocksÄ blivit ett öppet arkiv som gjort hela historien av musikvideor tillgÀnglig. MÄnga artister idag spelar in egna videor med sina mobiltelefoner. Parallellt med att det görs tre-fyra minuter lÄnga musikvideor har korta och stÀmningsskapande klipp pÄ 10-15 sekunder blivit viktigt för viral spridning pÄ sociala medier och kanske en ny spirande konstform. Budgetarna för de flesta musikvideor pÄ 2010-talet Àr en tiondel jÀmfört med pÄ 1980- och 1990-talet men spridningen Àr större Àn nÄgonsin.

Bland ledande musikvideoregissörer i dag finns Sophie Muller (Annie Lennox, Coldplay), Kahlil Joseph (Kendrick Lamar, Beyoncés Lemonade), Hiro Murai (This is America med Childish Gambino) och Emma Westenberg (PYNK med Janelle Monåe). I Sverige har en ny generation regissörer tagit över som Saga Berlin (Cherrie), Olivia Kastebring (Silvana Imam), Christian Larson (Seinabo Sey, Sigur Rós) och Joanna Nordahl (Say Lou Lou).

Text: Jan Gradvall, musikjournalist, 2018

LĂ€stips:
‱ Austerlitz, Saul, Money for Nothing: A History of the Music Video from the Beatles to the White Stripes (New York: Continuum, 2007)
‱ Frith, Simon m.fl., Sound and Vision: Music Video Reader (London: Routledge, 1993)
‱ Korsgaard, M.B., Music Video after MTV: Audiovisual Studies, New Media, and Popular Music (London and New York: Routledge, 2017)
‱ Vernalis, Carol, Unruly media: YouTube, Music Video, and The New Digital Cinema (New York: Oxford University Press, 2013)

    Vet du nÄgot mer om denna film?

    Skicka gÀrna informationen till oss, sÄ kontaktar vi dig om vi har nÄgra ytterligare frÄgor. Tack pÄ förhand!