Världens mest berömda svenska vårvintern 1929 är utan tvivel Greta Garbo. Här har fotografen tagit henne när hon efter en kort visit i Sverige återvänder till Hollywood. Denna stumfilm visas med ny musik av Matti Bye.

Efter genombrottet i Mauritz Stillers Selma Lagerlöf-filmatisering Gösta Berlings saga (1924) reste Garbo och Stiller först till Berlin och sedan till Konstaninopel (som Istanbul hette på den tiden). Där skulle de för ett tyskt bolag spela in en film om ryska flyktingar som flytt till Konstantinopel efter inbördeskriget i Sovjetunionen. Väl på plats i Konstantinopel visade det sig dock att det tyska bolaget dragit in finansieringen, och projektet blev aldrig av. Garbo och Stiller återvände till Berlin, där Garbo hade stor framgång som medverkande i G.W. Pabsts klassiker Den glädjelösa gatan (1925). I Berlin träffade de också Louis B. Mayer, chef för Hollywoodbolaget MGM, som efter att ha sett Gösta Berlings saga erbjöd Garbo och Stiller kontrakt i USA.

För Stiller blev tiden i Hollywood en besvikelse, och han återvände efter några år till Sverige, där han 1928 avled i sviterna efter en lunginflammation. Garbo däremot gjorde succé i Hollywood, och blev snabbt drömfabrikens största stjärna, och – som det står i den andra av denna kortfilms textskyltar – ”världens mest berömda svenska”. Bilderna av Garbo ombord på Svenska Amerikalinjens fartyg härrör troligen från en journalfilm. Med hjälp av information på det fragment som återfanns vid Filmarkivet vid Svenska Filminstitutet i början av 1990-talet har filmen kunnat dateras till 1929. Journalfilmsinslaget spelades in i samband med att Garbo steg på båten i Göteborg för att återvända till USA efter ett besök i Sverige, då hon antagligen gjort promotion för sin senaste film. Från den återfunna nitratkopian framställdes ett 35 mm duplikatnegativ, från vilket en 35 mm-kopia togs fram år 2005 och som utgjort utgångsmaterial för denna överföring.