Husmors filmer våren 1975
Värdinna – Lill-Babs Svensson. Börja dagen bättre – morgongymnastik, frukosttips, kostcirkeln. Frank Hollingworth och Gun Hägglund med flera – Vasa knäckebröd. Apelsinjuice, Godmorgonvälling och marmelad från Findus. Nescafé. Blåbands blodplättar. Fjällbrynt messmör. Mjukost. Bregott. Kronolja. Reimersholms dressing. Reklam för tidningen Hon & Han. Udda & Jämt – kläder från Lapidus. Pecka Langers frågelåda – Andy rengöringsmedel. Snabbmat från Felix. Blomin växtnäring. Felix tomatketchup. Forte ugn – ugnsrengöring. Forte WC-ren. Magnus Härenstam gör reklam för Poule au pot buljongtärningar och pulver. Reklam för Allduk med Rolv Wesenlund. Reklam för Idé-huset 1975 från tidningen Vi i villa. Lill-Babs sjunger Motionera mera i gymnastiksal. Oil of Ulay hudkräm. Roffe Bengtsson gör reklam för badrum, diskbänkar och andra produkter från Gustavsberg. Reklam för varor från Comfortbutiker – bland annat Huskvarna. Eva Rydberg gör reklam för Kron Kvick-kyckling. Besök i Huskvarna tvättlaboratorium – tvättmaskiner, Via tvättmedel, Comfort sköljmedel. Lill-Babs sjunger låt om frukt. Staffan Hallerstam med flera gör reklam för Kron Kvick-kyckling, Bosco stekpåse, produkter från Scan och torsk från Frionor.
Husmors filmer
Den som gick på stan dagtid, kanske som shoppande mamma, kunde slinka in på gratis bio och se Husmors filmer. Produktreklam varvades med inslag om hur hushåll, familj och hälsa skulle skötas. De då mycket populära filmerna har nu blivit intressanta tidsdokument.
På femtiotalet började man i Sverige skörda resultaten av den politik som hade stakats ut av de ”sociala ingenjörerna” och samhället präglades av optimism. De tre honnörsord som för samhällsplanerarnas program förtätades i hette tillväxt, full sysselsättning och prisstabilitet. Man skulle kunna säga att det fanns – både i samhället och hos enskilda individer – en strävan efter bättre förhållanden på många olika plan. Detta fick sitt uttryck i önskan att ersätta det som ansågs förlegat med det moderna, en process som inletts under trettiotalet men avbrutits av umbäranden som orsakades av det andra världskriget.
Den ”målinriktadhet” som nu präglade det nya samhället sträckte sig ända in i hemmen, och ett intressant dokument för den här tiden är Husmors filmer. Dessa filmer, som ser ut att inte bara marknadsföra produkter för hemmet utan även den nya tidens ideologi, producerades av ett bolag med samma namn från år 1952 till 1976. Bolaget samarbetade med Kooperativa Förbundet, Statens Institut för Folkhälsan, Hemmets Forskningsinstitut och många andra mer eller mindre officiella instanser som hade att göra med hus, hem och familjeliv. Filmerna visades på dagtid gratis i biograferna på ett par hundra olika tätorter runt om i landet. De var synnerligen populära och sågs årligen av mellan 300 000 och 500 000 åskådare. Många människor berättar om hur de själva eller med sina mammor slank in i bion under en shoppingtur och informerade sig om senaste nytt inom hemdesign eller matlagning. Husmors filmer hade ett starkt demagogiskt tilltal och riktade sig främst till kvinnan i hennes egenskap av den person som stod för familjens mesta inköp.
Varje program bestod av ett antal kortare avsnitt som i huvudsak rörde sig inom fyra områden: 1) hemmets faktorer som till exempel matkultur, inredning, byggande och bohag, 2) aktiviteter i hemmet som kunde innebära information om olika tekniker för städning och matlagning, eller familjesamvaron och fritidssysslor. Ännu ett tema fokuserade på 3) familjemedlemmarna: kläder, hälsa och utseende men också deras inbördes relationer, eller familjens gäster och umgängesregler. Ett överordnat tema för alla dessa tre var 4) den ideologi som var tämligen enhetlig och signalerade att meningen i och med ett hem är att skapa och upprätthålla ”de tre t-na”: trevnad, trygghet och tillväxt.
Text: Tytti Soila, professor i filmvetenskap, 2013
Lästips:
- Berner, Boel, Sakernas tillstånd: Kön, klass, teknisk expertis (Stockholm: Carlssons, 1996)
- Berner, Boel, ”Housewives films’ and the modern housewife: Experts, users and household modernization: Sweden in the 1950s and 1960s”, History and Technology nr 3, 2002
- Björkin, Mats, ”Jämnställdhet på burk”, Mats Jönsson och Pelle Snickars (red.), ’Skosmörja eller arkivdokument?’ Om filmarkivet.se och den digitala filmhistorien (Stockholm: Mediehistoriskt arkiv, 2012)
- Husmors filmer: Dokumentation från forskarsymposium på Arkivet för ljud och bild 8 maj 1996 (Stockholm: Arkivet för ljud och bild, 1996)
- Soila, Tytti, ”Kvinnan i Folkhemmet: Husmodern som nationell ikon”, Tytti Soila (red.), Dialoger: Feministisk filmteori i praktik (Stockholm: Aura förlag, 1997)
Lill-Babs
”Gevalia!”, utropar Lill-Babs i en reklamfilm från 1963. Filmen, som pågår i en minut och innehåller 37 klipp, varvar interiörer med exteriörer. Det är uppenbart att den är påkostad med specialskriven musik, sex klädbyten och med en sångerska i huvudrollen som på bara några år blivit en av Sveriges mest folkkära artister. Lill-Babs blev – om uttrycket tillåts – vår kaffeböna nummer ett vid denna tid.
Under 1950- och 60-talen blev många av våra populäraste artister synonyma med kända varumärken. Alice Babs sjöng om Toy, Owe Thörnqvist skaldade om ”Killar med sprätt i gillar Mazetti”, medan Yvonne Lombard hummade fram ”mmm… Marabou”. I Lill-Babs fall handlade det om Gevalia-kaffe som tre år efter tillkomsten av reklamfilmer med henne var den kaffesort som det dracks mest av i Sverige. Lill-Babs förtjänst? Kanske. Men det var inte bara i reklamfilmer hon framhöll kaffets förtjänst. År 1961 spelade hon in en reklamskiva med Putte Wickmans storband som fick namnet ”Kaffe Calypso”.
Samma år som Barbro Svensson, eller Lill-Babs som hon alltid kallades, debuterade på skiva med ”Min mammas boogie” spelade hon in en reklamfilm för Pepsodent. Året var 1954 och att Lill-Babs var en säker artist redan då kan vi konstatera. Tillsammans med en pyjamasklädd balett, som för tankarna till den amerikanska 50-talsfilmen Pyjamasleken (The Pajama Game, George Abbott, Stanley Donen, 1957), sjunger hon att ”hinnan den gula försvann som ett skott”. Det var tjugo år innan Björn Borg – med tennisracket i hand – i en reklamfilm uppmanade oss att borsta bort den gula hinnan med Pepsodent.
Ett mellanting mellan reklamfilm och musikal är filmen Torget (Per Gunvall, 1960) som var en beställningsfilm för KF (Kooperativa förbundet). I filmen medverkade Lill-Babs som trulig ung tjej som så småningom blommar upp då hon får sjunga om Charleston tillsammans med Owe Thörnqvist. Ett helt batteri av dåtidens unga skådespelare och musiker syns i filmen, till exempel Monica Nielsen, Barbro Hörberg och Benny Bailey. Gunilla Pontén hade valt ut kläderna till denna färgglada film, digitalt restaurerad 2013.
Flitiga Lill-Babs medverkade under en tioårsperiod i fyra tyska och sex svenska långfilmer, varav tre tillsammans med komikerparet Carl-Gustaf Lindstedt och Arne Källerud. Trion hade gjort succé i revyer på Stockholms teatrar och föreställningarna flyttades framgångsrikt över till film. Svenska Floyd (Börje Nyberg, 1961) var en av de mest populära och i samband med att filmen spelades in, bland annat i Cannes, passade även Lill-Babs på att svassa på Croisetten i en reklamfilm för Lux-tvål. Så småningom lämnade Lill-Babs kaffet, tandkrämen och tvålen och var såväl värdinna som sjöng om frukt i Husmors filmer våren 1975 (Rune Hagberg m.fl., 1975).
När Filmarkivet.se fyllde ett år, 2012, var Lill-Babs tillsammans med Yvonne Lombard och Roy Andersson gäster i Filmhuset, där de hyllades för sina insatser att göra den svenska reklamfilmen roligare, snyggare och mer lustfylld.
Jan Göransson, redaktionen, Filmarkivet.se, 2022.
Lästips:
- Blomkvist, Mårten, ”Roy Andersson” https://www.filmarkivet.se/theme/roy-andersson/
- Bromé, Lotta, Barbro (Halmstad: EA, 2013)
- Svensson, Barbro och Anna Wahlgren, Lill-Babs – hon är jag: Minnen av ögonblick (Höganäs: Bra Böcker, 1996)