Hugo Ullstrands samling. Nr 3.- Europe 1931-1932 Del 1
Tågfärd från Evansville; New York; besök på en verkstad; båtfärd med färjan Europa; Paris; Place de la Concorde; Rue Royale och Madeleine; Operahuset; besök på ett kafé; Louvren; Arc de Triomphe du Carrousel; Notre Dame; Trocadero och Eiffeltornet; Le Petit et le Grand Palais; Triumfbågen; LAvenue du Maréchal Foch; Bois de Boulogne; Versailles; Moulin Rouge; Berlin.
SE ANDRA FILMER I NÄRHETEN
Svensk emigration: Nordamerika
Nästan en femtedel av den svenska befolkningen levde runt förra sekelskiftet i USA. Livet som emigranterna byggde upp på andra sidan Atlanten finns dokumenterat i journalfilmer och reportage. Vilhelm Mobergs romaner om ämnet har inspirerat reklamfilm.
Mellan 1840 och 1914 utvandrade upp emot 50 miljoner människor från Europa till USA, vilket har kommit att kallas för historiens största folkvandring. Mellan 1845 och 1911 halverades till exempel i det närmaste Irlands befolkning. Svenskar hade börjat emigrera till USA redan på 1600-talet, men det var först i mitten av 1800 talet som migrationen tog fart på allvar. Skälen var främst ekonomiska. Sverige hade drabbats av svår missväxt under flera år och 1862 hade de så kallade homesteadlagarna (Homestead Act) stiftats i USA som skulle stimulera jordbrukare att etablera sig på ouppodlad mark, vilket lockade många svenskar att resa över Atlanten. Ideér om jämlikhet, individuell- och religiös frihet var andra orsaker även om äventyret i sig säkert var den främsta drivkraften för väldigt många. Dessutom hade de nya ångfartygen gjort resorna över Atlanten snabba och billiga, och under slutet av 1860-talet sålde hela fem resebyråer i Sverige enkelbiljetter till USA. Resan tog ungefär två veckor och skeppen avgick allt som oftast från Liverpool i England.
Sammanlagt flyttade mer än 1,2 miljoner svenskar till Amerika, vilket nästan var en femtedel av befolkningen. År 1910 levde var femte svensk i USA. Utvandringen var särskilt stor från Småland och många svenskar slog sig ner i Mellanvästern runt Minnesota och sedermera storstäder som Chicago. I Veckorevy 1938-08-15 ser vi Gustaf Adolf, Louise och prins Bertil möta en del av dessa utvandrade svenskar. I Håkan Cronsioes Följ med till Minnesota – En rundresa i svenskamerikanska jordbruksbygder från 1954 guidar speakern Don Blake på svenska med amerikansk brytning tittarna genom svenskbygdens metropoler som Lindström, Mora och Uppsala.
Än idag betraktar sig runt 12 miljoner amerikaner som ättlingar till skandinaviska invandrare. I Svenskamerikanskt – Ett reportage från Mellanvästern från 1948 reser en av dem, kapten Nelson, tillbaka till sina förfäders hembygder samtidigt som man i USA firar hundraårsminnet av den stora svenska invandringen till landet med festligheter och uppvisning av rodeo och gymnastik med Idlaflickor.
Den stora svenska utvandringen till Amerika skildrades så småningom av Vilhelm Moberg i böckerna Utvandrarna (1949), Invandrarna (1952), Nybyggarna (1956) och Sista brevet till Sverige (1959). Böckerna låg sedan till grund för två filmatiseringar av Jan Troell som i sin tur inspirerade Måns Herngren att göra reklamfilmen HSB – Utvandrarna (1989).
Text: Wanda Bendjelloul, filmkritiker och författare, 2018
Lästips:
- Barton, H. Arnold, A Folk Divided: Homeland Swedes and Swedish Americans, 1840–1940 (Carbondale: Southern Illinois University Press, 1974)
- Beijbom, Ulf, Amerika, Amerika: En bok om utvandringen (Stockholm: Natur och kultur, 1977)
- Blanck, Dag, ”Amerikabild och emigration”, Jacob Christensson (red.) Signums svenska kulturhistoria: Det moderna genombrottet, (Stockholm: Signum, 2008)
- Pehrson, Lennart, Den nya världen: Utvandringen till Amerika (Stockholm: Bonnier, 2014)
- Wallengren, Ann-Kristin, Välkommen hem Mr Swanson: Svenska emigranter och svenskhet på film (Lund: Nordic Academic Press, 2013)