Tillverkning av tröskverk. Kontorsbyggnader och verkstäder. Middagsrast för arbetarna. Det 10.000de tröskverket firas och lastas på järnvag till Norge. Denna stumfilm visas med ny musik av Matti Bye.

Aktiebolaget Joh. Thermænius & sons historia är egentligen Hallsbergs historia. Före 1862, då ett stationshus byggdes här, fanns egentligen ingenting på den plats som sedan skulle bli en viktig knutpunkt i det svenska järnvägsnätet. Men 1868 flyttade också Johan Thermænius sin verksamhet till Hallsberg, och orten fick plötsligt en livskraftig industri.

Johan Thermænius hade tidigare varit chefsingenjör på Munktells i Eskilstuna, men startade 1846 ett eget företag i närbelägna Torshälla. Ett år senare byggde han Sveriges första tröskverk, en maskin som kan sägas vara föregångaren till dagens skördetröska.
Tröskverket var förstås en viktig innovation i det svenska jordbruket – tidigare hade man använt slagor för att för hand banka ut de ätliga kornen ur säden, ett nog så tungt jobb. Med tröskverket gick arbetet betydligt snabbare, och Thermænius tröskverk blev en exportsuccé. Företaget flyttade till Hallsberg, där man expanderade kraftigt. Två år efter att filmen producerades skulle Thermænius bygga nya imponerande industribyggnader i Hallsberg, som ännu står kvar och vittnar om epoken.

Konkurrenten Munktell skulle dock gå vinnande ur den drygt sekellånga kampen om skördetröskorna i Sverige, när Thermænius företag 1960, då under namnet AB Arvika-Thermænius, köptes av Volvo och slogs ihop med AB Bolinder-Munktell. Sedan 1995 heter företaget Volvo Construction Equipment och tillverkar inte längre skördetröskor, utan anläggningsmaskiner som grävlastare och dumpers. I Hallsberg tillverkas numera endast delar till dessa maskiner.