Gothenburg goes offshore
Filmen producerades på beställning av bolaget Gothenburg Region Promotion Office som grundats 1980 av Göteborgs kommun i samarbete med det privata näringslivet i staden. 1970-talets globala ekonomiska kriser hade haft enorm påverkan på Göteborgs ekonomi och filmen var ett sätt att marknadsföra vad man hoppas var en ny möjlig framtid för stadens hårt ansatta varvsindustrier: att producera oljeplattformar och annan storskalig utrustning för havsbaserad oljeutvinning. Men bara något år senare visade sig även detta vara återvändsgränd.
SE ANDRA FILMER I NÄRHETEN
Filmens Göteborg
GPS400 är ett centrum för samverkande visuell forskning vid Göteborgs universitet. Här har man de senaste åren inventerat och analyserat Göteborgs filmarv. I detta tema får vi se hur Göteborg som stad har skildrats, genom filmens ögon, från 1916 fram till 1982.
Sedan 2016 inventeras och analyseras Göteborgs filmarv inom forskningscentrumet GPS400. Genom att använda film som visuellt kulturarv och empiriskt källmaterial genereras ny kunskap om stadens och regionens filmbestånd, hur dessa verk har använts, förvarats och tillgängliggjorts samt var viktig metadata om dem återfinns. Detta arbete berikar inte enbart stadens och regionens kulturarvsinstitutioner, offentliga rum och lärosalar, utan fördjupar också informationen om svensk film generellt. I samtliga dessa sammanhang utgör Filmarkivet.se en ovärderlig resurs, inte minst inom olika slags undervisningsområden. Det ökade intresset för lokal film som dylika projekt frambringar visar att behovet av att kunna tillgängliggöra sådana verk idag är större än någonsin tidigare. Det faktum att antalet svenska avhandlingar om film ökat markant under senare år understryker behovet ytterligare (se exempelvis den vetenskapliga bokserien under Mediehistoriskt arkiv).
I fokus för denna forskning finns bland annat lokal journalfilm, där främsta källan är bolaget Svensk Filmindustris (SF:s) Veckorevy, som 1943 bytte namn till SF-Journalen. Ett tidigt exempel är SF2331 från 1916, vars första sekvens skildrar Lorensbergsparken mitt i stadens centrum. Efter bilder från det grönskande parkområdet med restaurang och musikpaviljong visas bygget av den nya Lorensbergsteatern. Därpå följer en kort scen framför den färdiga teatern med två män som samtalande går mot kameran. Vid närmare granskning av filmen visade det sig att en av dessa män var Mauritz Stiller (1883-1928), en av Sveriges främsta stumfilmsregissörer som år 1916 tillträtt posten som Lorensbergsteaterns förste chef. Dessa tidiga unika rörliga bilder på Stiller har tidigare varit okända, och de nya uppgifterna om SF2331 kan nu inkluderas i Svenska Filminstitutets Svensk Filmdatabas och Kungliga bibliotekets Svensk Mediedatabas (SMDB). Ett annat journalfilmsinslag som studerats ingår i SF2474 från 1923. Genom att i snabb följd skildra kända platser och byggnader runt om i staden fick åskådarna i landets biografer en komprimerad bild av hur Göteborg såg ut vid tiden för dess 300-årsjubileum. Dessa bilder kan mycket väl ha spelats in i samband med invigningen av den stora Jubileumsutställningen 8 maj, då SF var på plats för att skildra Gustaf V:s ceremoniella öppnande. Inom GPS400 är bilder som dessa främst intressanta som exempel på hur filmbolag från Stockholm genom åren har skildrat rikets andra stad. Utöver SF:s journalfilmer studerar vi bland annat Nordisk Tonefilms Nuet och Folkfilms Junex-journalen.
En helt annan sorts film som visat sig vara minst lika givande att inventera och studera är lokal amatör- och beställningsfilm. Ett exempel är den drygt 18 minuter långa ljudfilmen Invigningen av Arendalsvarvet, som producerades av Götaverken i Göteborg år 1963 och som nu också publiceras på Filmarkivet.se. I fokus står den tre dagar långa varvsinvigningen 24–26 maj, där en pedagogisk kommentator beledsagar åskådaren genom samtliga händelser, detaljer och personer. Första dagen var pressrepresentanter från hela världen inbjudna, andra dagen deltog svenska dignitärer med stadsminister Tage Erlander i spetsen, medan allmänheten fick tillträde till varvet under tredje och sista dagen. Filmen präglas av ett ambitiöst men tämligen konventionellt filmberättande. Det mest intressanta är snarare den starka framtidstro och positiva anda som genomsyrar varje enstaka bild, scen och sekvens. Generellt framstår filmer likt Invigningen av Arendalsvarvet som enkla men uppriktiga försök att skildra stora eller små samtida händelser. Deras naiva men ärliga underifrånperspektiv erbjuder nya perspektiv på händelser och platser som ibland är välkända men betydligt oftare är okända, vilket gör dem till ett av de främsta och mest informativa undersökningsobjekten som studeras inom GPS400. Därför är det viktigt att Filminstitutet och KB även framöver fortsätter med insamlande, digitalisering och arkivering av detta slags filmer. De utgör ett unikt kulturhistoriskt filmarv, vars skildringar av Sverige för de flesta fortfarande är okända.
Två andra filmer som filmforskningen i Göteborg bidragit med ny kunskap om publiceras nu också på denna sajt, nämligen Gothenburg Goes Offshore (1981) och Göteborg – Porten mot väster (1982). Den senare återfinns i både en svensk och engelsk version. Om Invigningen av Arendalsvarvet skildrade en period präglad av framtidsoptimism kring Göteborgs och dess varvsindustriers utveckling, skildrar dessa två filmer en mer turbulent tid i stadens historia. Filmerna har emellertid till dags dato lämnat få spår i de nationella databaserna och arkiven. Såväl Gothenburg Goes Offshore som den engelska versionen av Göteborg: Porten mot väster digitaliserades från analoga kopior hos Regionarkivet i Göteborg. Denna digitalisering genomfördes under arbetet med Erik Florin Perssons avhandling i filmvetenskap, Film i stadens tjänst: Göteborg 1938–2015 (2021).
Flera av filmerna som studeras i avhandlingen har sedan tidigare funnits tillgängliga på Filmarkivet.se, till exempel Staden vid Göta älv (1938), Sveriges port mot väster (1945) Göteborg: Hjärtpunkt i Norden (1964) och Göteborg (1973). Dessa filmer och deras metadata innehåller däremot ytterst lite information om vem som ursprungligen beställde och finansierade dem. Förmodligen beror detta på att de visades som förfilmer på biograf eller i skolor och föreningar runt om i Sverige, och att filmer i dessa kontexter sällan tilläts innehålla explicit reklam. Det var genom att granska kommunala handlingar i Göteborg som Florin Persson kunde bekräfta att filmerna producerats på beställning av kommunen. Härigenom generades en djupare förståelse för anledningen till att filmerna överhuvudtaget producerades och vilka målgrupper de riktade sig till. Tack vare kommunala handlingar i lokala arkiv hittades kopior av filmer som inte fanns tillgängliga på Filmarkivet.se eller i några av de nationella arkiven. Detta gäller de två ovan nämnda filmerna från 1980-talet, men även en film som Den gyllene porten (1957), som sedan några år tillbaka finns tillgänglig på sajten tack vare den lokalt förankrade forskningen.
De kommunalt beställda filmer om Göteborg som tidigare funnits tillgängliga på Filmarkivet.se är tydligt kopplade till stadens expansiva ekonomi och rekordårens välfärdsstatliga utveckling fram till 1970-talet. I en framåtblickande anda skildras Göteborgs industrier och turistattraktioner samt bostadsbyggande och andra välfärdsstatliga satsningar. Kontrasten är stor mot de två filmerna från början av 1980-talet som nu publiceras, vilka är tydligt märkta av den pågående ekonomiska krisen. Den första filmen, Gothenburg Goes Offshore, producerades på beställning av det nystartade kommunala bolaget Gothenburg Region Promotion Office. Filmen kan ses som ett sätt att marknadsföra vad man hoppades kunde vara en ny väg för stadens krisande varvsindustrier: att producera plattformar och annan utrustning till den havsbaserade oljeindustrin. Satsningen skulle dock bli ganska kortlivad och bara några år senare visade sig även detta vara en återvändsgränd för stadens varvsindustrier. Där Gothenburg Goes Offshore har en offensivt säljande ton är Göteborg: Porten mot väster mer lågmäld. Filmen producerades på beställning av Stadskansliets informationsavdelning och riktade sig i första hand till skolor, men i viss mån även till turister och företag. Att den producerades i en version på engelska tyder på att den även distribuerades internationellt. Filmen har en enkel och inte särskilt påkostad stil, med få och ganska statiska tagningar. Speakerrösten framstår som tämligen deskriptiv, med en nedtonad argumentation. Varvskrisen nämns aldrig uttryckligen, men ligger där som något av en outtalad förutsättning. Speakerrösten konstaterar bland annat att ”Cityvarvet är idag ett varv för fartygsreparation”. Filmen präglas på många sätt av en ambivalens kring staden och dess framtida utveckling, och står i stark kontrast till såväl Gothenburg Goes offshore och Invigningen av Arendalsvarvet som äldre kommunala filmer om Göteborg. De två filmerna som nu publiceras utgör således ett på många sätt unikt kulturhistoriskt källmaterial från en omvälvande tid i Göteborgs historia. De är också exempel på en typ av filmer som finns bevarade i lokala arkiv och samlingar, men som tidigare sällan uppmärksammats. Med hjälp av en hemsida som Filmarkivet.se är det dock möjligt att tillgängliggöra dem för en bredare publik.
Text: Mats Jönsson, professor i filmvetenskap vid Göteborgs universitet och föreståndare för GPS400: Centrum för samverkande visuell forskning, Erik Florin Persson, fil.dr i filmvetenskap, 2024
Lästips:
- Florin Persson, Erik, Film i stadens tjänst: Göteborg 1938–2015 (Lund: Mediehistoriskt arkiv, 2021).
- Johansson, Karl-Magnus (red.), Filmens Göteborg: Spår, erfarenheter och resultat från ett samverkande forskningsprojekt, (Göteborg: Riksarkivet, 2021).
- Jönsson, Mats, Louise Wolthers och Niclas Östlind (red.), THRESHOLDS: Interwar Lens Media Cultures 1919–1939 (Köln: Verlag der Buchhandlung Walther und Franz König, 2021).
- Göteborg som Filmstad, en artikel av Tobias Åkesson på Svensk Filmdatabas, 2023.