Veckorevy 1942-04-27
SE ANDRA FILMER I NÄRHETEN
Sápmi på film: Pitesamiskt område
Johan Abram Persson var en rikskänd skidåkare och i filmurvalet från det pitesamiska språkområdet kan du se honom vinna Vasaloppet. I en kortfilm hjälper samer flyktingar under andra världskriget och i journalfilmsinslag visas Samemästerskapen.
Urvalet innehåller känsligt material och behöver förstås i sin kontext. Läs därför våra etiska rekommendationer.
Det senaste tillskottet bland samiska språk i Sverige att bli officiellt godkänt är pitesamiskan som fick sin ortografi fastställd 2019. Det pitesamiska området inbegriper Arjeplogs kommun väster om Arjeplog och upp mot norska gränsen, samt in på angränsande områden i Norge. Inom området talas även umesamiska. Sammantaget talar relativt få pitesamiska, men i och med den godkända ortografin hoppas många att språket ska få ett uppsving. Ibland kallas pitesamiska även för arjeplogsamiska efter huvudorten.
På sajten har filmer placerats inom pitesamiskt språkområde när handlingen utspelas inom dess gränser, men också när klädedräkter, slöjdföremål med mera indikerar pitesamisk anknytning, även om den aktuella filmen utspelas på annat håll. I dagsläget finns endast en handfull filmer på sajten med koppling till området. Ett tidigt exempel kretsar kring en framgångsrik samisk skidåkare under 1920-talet, Johan Abram Persson, vars seger i Vasaloppet 1929 gav eko i media landet runt. Veckorevy 1929-03-11 innehåller unika bilder från loppets olika skeenden. Kronprins Gustaf Adolf syns vid starten och radiojournalisten Sven Jerring sänder i en specialbyggd radiohytt. Avslutningsbilderna visar hur en utmattad Persson med nummer 3 på bröstet går i mål inför jublande åskådarmassor i Mora. Isak Lidström uppmärksammar i sin avhandling På skidor i kulturella gränsland: Samiska spår i skidsportens historia (2021) hur den samlade presskåren tycks ha utgått ifrån att Persson var renskötande same, men tillfrågad av en reporter svarade Persson kort och koncist att han var ”fiskelapp”. Perssons seger tycks på det lokala planet ha saknat de ”etniska rågångar” som avtecknade sig på riksplanet, det vill säga att Persson var ”lapp”. Snarare poängterades hans regionala tillhörighet. Segern i Vasaloppet blev en framgång för hela Arjeplog med omnejd. Till skillnad mot rikspressens stereotypa och exotiserande beskrivningar uppfattades Perssons seger i Samefolkets egen tidning (1929) som en bragd och en seger för samefolket med tanke på hur svårt det var för samer vid denna tid att utifrån rådande levnadsbetingelser bedriva systematisk träning och elitidrott.
Under andra världskriget nådde oroligheterna även pitesamiskt område. Veckorevy 1942-04-27 är stum och innehåller bilder från ett lågfjällsområde där krigsflyktingar från Norge har lyckats ta sig över gränsen till Sverige. Flyktingarna tas emot vid ett viste av en grupp där flera är samer klädda i dräkter från Arjeplogsområdet. Hel- och halvbilder visar hur flyktingarna tackar samerna och de övriga, varefter de går förbi samiska förrådsbodar, lämnar vistet och fortsätter flykten. Dylika ämnen kom under andra världskrigets slutskede att dramatiseras bland annat i kortfilmen Flyktingar finner en hamn (Bjarne Henning-Jensen, 1944). I den medverkar flera samer som hjälper en flykting, men också den kände läkaren Einar Wallqvist i Arjeplog.
SJ var under stora delar av 1900-talet en av de större aktörerna av beställningsfilm. Stumfilmen Rentransport med järnväg (1946) skildrar efterdyningarna av tvångsförflyttningen av samer från norr till söder. En inledande textskylt lyder: ”Lappfamiljen Olle Blind flyttade med sina 800 renar från Moskosel till bättre betesmarker i Härjedalen”. Det hektiska arbetet med att fånga och lasta in 50–60 renar i var och en av extratågets 14 träkolsvagnar skildras närgånget. Resan från Moskosel ner till Röjan i Härjedalen var över 60 mil lång och tog, enligt en textskylt, mer än ett dygn. De sista bilderna från stationen visar avskedet mellan de som tvingades resa och de som blev kvar.
Samemästerskapen anordnades första gången 1948 för att manifestera skidåkningens samiska rötter. Renskötartävlingen ägnades stor uppmärksamhet när Veckorevyn 1950-03-13 rapporterade från mästerskapen i Vilhelmina. Under Samemästerskapen anordnades från och med detta år även revyer, danstillställningar och sameslöjdsutställningar. Tävlingarna var emellertid endast öppna för renskötande samer, det vill säga en minoritet av alla samer, och kom därmed att bidra till den kategoriklyvning av den samiska befolkningen i renskötande och icke-renskötande samer som blev en av följderna av renbeteslagen 1928.
Läs mer i Kungliga bibliotekets Svensk mediedatabas (SMDB)
Innehållsbeskrivningar till filmerna utifrån ett samiskt perspektiv finns publicerade i Kungliga bibliotekets söktjänst SMDB. Gå tillväga på följande sätt för att ta del av dem:
- Klicka fram aktuell film som du är intresserad av. I den gråtonade faktaruta som finns under filmen anges längst ned till höger ”Arkiv” och ”Kungliga biblioteket”. Klicka på länken ”Läs mer om filmen i SMDB.”
- I SMDB för filmens post under huvudrubriken ”Sammanfattning” finns filmens tidigare innehållsbeskrivning. Under huvudrubriken ”Sammanfattning, extern” finns filmens nya innehållsbeskrivning utifrån ett samiskt perspektiv. (Innehållsbeskrivningarna i SMDB är fritt tillgängliga för alla användare, däremot krävs särskild behörighet för att via SMDB ta del av filmerna och TV-programmen.)
Lästips:
- Lantto, Patrik (2000). Tiden börjar på nytt: En analys av samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige 1900-1950. Diss. Umeå universitet.
- Mörkenstam, Ulf, Nilsson, Ragnhild och Rohdin, Mats (red.), Sápmi på film och TV (Várdduo, Centrum för samisk forskning, Umeå universitet, 2023); under utgivning
- Niia, Per, och Lars Anders Sikku, Samerna i filmen 1895-1979 (Sáminuorra, 1979)
- Lidström, Isak, På skidor i kulturella gränsland: Samiska spår i skidsportens historia (Diss. Malmö: Malmö universitet, 2021)
- , ”Segraren i 1929 års Vasalopp”, Osign. Samefolkets egen tidning nr 1 1929
- Simma, Paul-Anders, ”Lappens Brud och tidens tecken: Film om samer”, Film & TV nr 4 1981
Tematext: Mats Rohdin, Filmarkivet.se
Etiska rekommendationer: Ragnhild Nilsson, Mittuniversitetet
Kartillustration, Anders Sunesson, samer.se
