Landskrona – en krona bland städer
En svepande film som lyckas täcka in det mesta av Landskrona. Från Öresundsvarvet till dans i Karlslunds djurpark via en båttur till Ven.
En flygplansvy över stadens industrier och hamn inleder filmen. Sedan visas Öresundsvarvet upp i en lite längre bildsekvens medan Sockerbruket och Weibulls får en kortare introduktion senare i filmen. Stadens flygplansindustri, som var den första i Sverige och startades av Enoch Thulin (1881-1919) presenteras på stadens museum, vilket ryms i Adolf Fredriks kasern.
Även slottet från 1500-talet med tillhörande vallgrav visas från luften och sedan även såsom populärt promenadområde.
Vi får se en rad sportevenemang där motorcykeltävling från Saxtorp får störst utrymme. Andra aktiviteter som passerar förbi är roddklubben, segling, fotboll, cykling och gymnastik.
En plakett på ett 1700-talshus zoomas in och det berättas att på vindsvåningen i detta hus skrev ”en ensam och okänd lärarinna” (Selma Lagerlöf) Gösta Berlings saga.
Vidare får vi veta att Landskrona var födelseorten för den svenska koloniträdgårdsrörelsen och att ”i sann demokratisk anda har direktören och arbetaren sina täppor sida vid sida”.
Stadens badliv vid kallbadhuset och den närliggande stranden i fiskeläget Borstahusen är populärt och bussar kör gratis barnen till den senare, där de även bjuds på mjölk och bullar. Från 1946 visas bilder från ungdomsevenemanget Nordiska tältstaden. Bland alla byggnader som visas upp märks bland annat flera av stadens skolor och äldreboendet Vallgården men även kontrasten mellan den äldre bebyggelsen och de nya bostadsområdena – ”för den moderna människan”.
En båttur tar oss ut till ön Ven där vi får se Bäckvikens hamn, statyn föreställande astronomen Tycho Brahe, samt Kyrkbackens kyrka och hamn. Därefter återvänder vi till fastlandet där vi får se Örenäs slott, en friluftsgudtjänst på den gamla kyrkans grund och sedan både dovhjortar och dans vid Karlslunds djurpark.
SE ANDRA FILMER I NÄRHETEN
Stadsfilmer
Hurtig marknadsföring, impressionistiska små mästerverk eller bildsatt utbildning – stadsfilmerna finns i många stilar och former. När man öppnade biografer förärades staden med ett porträtt redan från 1907 och beställningsfilmerna om svenska platser blev sedan en långlivad genre.
De första svenska stadsfilmerna gjordes av Svenska Bio 1907: en tid då den icke-fiktiva filmen utgjorde ett betydande inslag i utbudet. Det var en kommersiell strategi hos Svenska Bio att förära ett stadsporträtt åt de orter man öppnade biograf i. Filmerna presenterade stadens sevärdheter och fångade bilder från platser med rörelse, som gator, torg och vattendrag.
Genren levde vidare efter övergången till ljudfilm. Presentationen av städernas näringsliv blir då ett allt vanligare inslag – mycket beroende på att det lokala näringslivet ofta var finansiär eller beställare av filmen. Ljudfilmerna har också en mer påtaglig beställningskaraktär och, genom speakertextens utläggningar, ett utvidgad retrorik om det som visades i bild.
Att filmerna är gjorda enligt en liknande formel med återkommande berättargrepp kan säkerligen ha berott på att de skapades av en begränsad skara filmare, som inte sällan var specialiserade på just dennna typ av beställningsfilm. Där finns exempelvis den flitige Ragnar Johnson som tycks ha haft förmågan att smidigt kunna avväga balansen mellan uppvisande av turistvärden och näringslivspresentation, allt enligt beställarens önskemål.
Lästips:
- Mörner, Cecilia, ”Sven Nilsson Film revisited: Lokalfilm i världsarvsförmedlingens tjänst”, Erik Hedling och Mats Jönsson (red.), Välfärdsbilder: Svensk film utanför biografen (Stockholm: Statens ljud- och bildarkiv, 2008)
- Persson, Erik, ”Kommunal reklam- och informationsfilm i Göteborg 1938 till 1964”, http://filmarkivforskning.se/teman/kommunal-reklam-och-informationsfilm-i-goteborg-1938-till-1964/
- Snickars, Pelle, Svensk film och visuell masskultur 1900 (Stockholm: Aura förlag, 2001)
- Stigsdotter, Ingrid, ”Moderna Malmö”, Mats Jönsson och Pelle Snickars (red.), ’Skosmörja eller arkivdokument?’ Om filmarkivet.se och den digitala filmhistorien (Stockholm: Mediehistoriskt arkiv, 2012)