Naturkärlek, folkskollärare, regissörsdrömmar eller bara en slags mani – det har funnits många skäl för privatpersoner att plocka upp kameran. Vad som filmas, av vem och med vilket perspektiv säger mycket om en tid och plats. Ett urval amatörfilmer visas här med nyskriven musik.
Amatörfilmen är en relativt ung disciplin inom arkiv och forskning. Så sent som 2005 startade filmarkivet i Grängesberg ett projekt för att gå igenom sina samlingar av amatörfilm. Dessa filmer är inte bara intressanta för att de berättar om sin tid utan också för att de säger mycket om hur vi förhållit oss till tekniken och vad vi ansett värt att dokumentera.
Minnesbilder är ett unikt projekt där musikerna Matti Bye, Laura Naukkarinen och Linda Fredriksson skapat nya konstverk genom att låta sig inspireras och tonsätta tre hängivna amatörfotografers filmer. I Anna Stina Stenboms filmer sträcker sig motiven från det vardagliga till det experimentella med allt från bilder av moppeungdomar i brinnande solnedgång till besök på Moderna museet. Genom hennes konstnärliga lins möter vi världen i innovativa vinklar, dubbelexponeringar och suggestiva färger som blöder ut och flammar upp över filmremsan. Birgit Vänerö älskade naturen och fångade den ofta i lyriska bilder men var även intresserad av samhällsfrågor och filmade historiska skeenden som när Sverige gick över till högertrafik. Kjell Walter Sohlberg var en hängiven pedagog som drömde om att bli filmregissör. Han filmade både dokumentära scener och kortare spelfilmer där han arbetade med olika typer av bildberättande. Gemensamt för alla dessa tre smalfilmsentusiaster var att filmandet var långt mer än bara en hobby.
En utmaning i arbetet med amatörfilm är att det företrädelsevis varit män som investerat i kameror, filmat och valt att valt att donera sina samlingar till våra arkiv. Det gör amatörfilmen till en väldigt mansdominerad historia. Därför är det särskilt roligt att kunna lyfta fram kvinnliga filmare som Anna Stina Stenbom och Birgit Vänerö (som var den enda kvinnan i sin lokala smalfilmsförening) i detta sammanhang.
Filmarna
Anna Stina Stenbom, 1911 – 2013
Receptionist och amatörfilmare
När arkivet i Grängesberg gick ut med en annons och sökte amatörfilmer var Anna Stina Stenbom en av dem som hörde av sig och donerade sina 127 filmer till arkivet. Stenbom kommer ursprungligen från Ragunda i Jämtland och ägnade större delen av sin fritid åt att dokumentera Stockholm och sitt älskade Vällingby. När hon kom till huvudstaden försörjde hon sig först som sömmerska på Beckomberga sjukhus, sedan växeltelefonist och kassörska på Gröna Lund. Så småningom fick hon dock arbete på Kungliga slottet där hon skulle komma att sälja vykort och böcker i över tjugofem år. Hon tyckte oerhört mycket om sitt arbete på slottet och smet ofta iväg på lunchrasterna för att filma kungafamiljen och vaktparaden. Flera gånger fick hon komma till de stora bjudningar som anordnades på slottet och naturligtvis fick hon ett telegram med gratulationer på 100-årsdagen från kungaparet (hon blev 103 år gammal).
Anna Stina Stenbom filmade från 1950 och fram till 1990-talet. Det var vännen Ebbe Bengtsson, som ofta fotograferade de svenska prinsessorna, som inspirerade henne att skaffa en filmkamera. Hon började med en enkel 8 mm kamera och skulle med åren samla på sig ett stort antal kameror. Ett annat stort intresse hon hade var att jaga autografer som hon samlade i ett särskilt album. På Gröna Lund filmade hon sport- och musikstjärnor som Muhammed Ali, Birgit Nilsson och Josephine Baker när de uppträdde. Hon gick helst själv på dessa tillställningar eftersom hon var rädd för att behöva avbryta filmandet ifall hennes sällskap blev uttråkade och ville gå hem. Vissa veckor blev filmandet mer intensivt än andra. I den anteckningsbok hon förde över sina inspelningar kan man till exempel läsa att hon 1967 filmade fem gånger på Gröna Lund på mindre än en månad. Men det var inte bara musikuppträdanden som intresserade Stenbom. Hon ägde ett brett kulturintresse och samlade hela pärmar fulla med biljetter från olika biografer och utställningar.
I flera av filmerna har hon filmat i sneda bildvinklar och använt sig av dubbelexponering för att lägga in grafik. Detta åstadkom hon genom att dra tillbaka filmen och sedan spela in text på redan inspelat material. De flammor och repor i rött och grönt som förekommer i filmerna är förmodligen inte frivilliga utan resultatet av ett ljusinsläpp eller skador som redan fanns på råfilmen från början. De brännmärken som ibland syns kan ha uppstått när filmen plötsligt stannat vid projicering på duk och projektorlampan varit så het att den kan ha skadat filmremsan.
Birgit Vänerö, 1927 – 2017
Sjuksköterska och amatörfilmare
Birgit Vänerös filmintresse var så stort att hennes barn ibland kunde tycka att det var lite påfrestande. Hon hade själv köpt sin kamera, och amatörfilmande som hobby ansågs ganska exklusivt eftersom smalfilmen var så dyr. Hon var den enda kvinnan i den lokala smalfilmsklubben i Trollhättan och hade ett eget klippbord där hon redigerade sina filmer.
Birgit Vänerös filmer består mestadels av naturlyriska bilder av rävar, älgar och vårfloder men hon var också intresserad av att dokumentera sin samtid. När Sverige gick över till högertrafik gjorde hon till exempel filmer om hur man går över gatan på ett säkert sätt.
I Kungliga bibliotekets samlingar finns ett 40-tal filmer av Vänerö som sträcker sig från 1960 till början av 1990-talet. Med åren blev hennes filmande intensivare. Sonen Lennart (pojken med cowboyhatt och hölster i Birgit Vaneros samling nr01) spelade i musikkår och hans mamma följde bland annat med och filmade deras resa till Holland. Filmerna visades sedan hemma i vardagsrummet eller vid någon av orkesterns repetitioner. När Birgit Vänerö gick bort blev hennes låda med filmer ett sätt för barnen att hålla minnet av sin mamma vid liv.
Kjell Walter Sohlberg, 1933 -1992
Folkskolelärare, musiker och amatörfilmare
Kjell Walter Sohlberg föddes i Göteborg och kom redan som barn över en gammal lådkamera. Han skulle så småningom komma att arbeta som folkskolelärare på lite olika platser i Sverige, bland annat på Orust. Han var en oerhört engagerad lärare som gärna hittade på projekt med barnen utanför skoltid, som att bygga såväl en modelljärnväg i klassrummet som de modellflygplan som man kan se i Kjell Walter Sohlbergs samling nr09. Hans entusiasm var dock inte alltid så välkommen hos barnens föräldrar som hellre ville att barnen skulle hjälpa till med jordbruket än att de skulle stanna kvar efter skoltid och leka.
Kjell Walter Sohlberg var konstnärligt lagd, hade gått på Konstfack och spelade jazz. Hans filmintresse var stort och han dokumenterade både sina elever och den egna familjen. Bland annat fick barnen sina egna filmer som sträckte sig från att de låg i mammas mage och fram tills att de började skolan. På Filmarkivet.se finns den drömska Kjell Walter Sohlbergs samling nr10 som är inspelad i ett sandtag och den lilla fiktionsfilmen Kamerajakt (1952) där Sohlberg gjort egen logotyp och förtexter och som spelades in på 8 mm film.
Musiken
Matti Bye Ensemble är en orkester som spelar komponerad och improviserad musik till stumfilm. De använder sig av både traditionella och moderna instrument, förinspelat material, ljudeffekter och ovanligare instrument som såg och mellotron för att skapa en melodi och atmosfär som passar skiftningarna i stämning under visningen. Matti Bye Ensemble framträder på biografer, filmfestivaler, Cinematek, museum, universitet och filmarkiv världen över och har bland annat spelat på Silent Film Festival i San Francisco, Bergmanveckan på Fårö och Cinema Ritrovato i Bologna.
Matti Bye – Piano, liveelektronik
Laura Naukkarinen – Modular synthesizer, bearbetade vokaler, fiol
Linda Fredriksson – Saxofon, basklarinett, flöjt, leksaksinstrument
Text: Wanda Bendjelloul, filmkritiker och författare, 2019
Lästips:
• Hedling, Erik och Mats Jönsson (red.), Välfärdsbilder: Svensk film utanför biografen (Stockholm: Statens ljud- och bildarkiv, 2008)
• Jönsson, Mats och Cecilia Mörner, Självbilder: Filmer från Västmanland, (Stockholm: Svenska filminstitutet, 2006)
• McNamara, Martha J. och Karan Sheldon (red.), Amateur Movie Making: Aesthetics of the Everyday in New England Film, 1915-1960, (Bloomington: Indiana University Press, 2017)
• Rascaroli, Laura, Gwenda Young och Barry Monahan (red.), Amateur Filmmaking: The Home Movie, the Archive, the Web (New York: Bloomsbury, 2014)
• Smith, Ashley, ”The Archival Life of Home Movies: Regional Reflections and Negotiated Visions of a Shared Past,” ([diss.], Stockholms universitet, 2018)
• Zimmermann, Patricia R., Reel Families: A Social History of Amateur Film (Bloomington: Indiana University Press, 1995)
↑ Visa mindre
