Filmarkivet.se

För årskurs 4-6, 7-9 och gymnasiet i samhällskunskap, historia, svenska och bild.

Reklamfilmens fokus är våra drömmar, önskningar och konsumtionsvanor. Här finns ett stort antal reklamfilmer från 1915 fram till idag som ger fascinerande bilder av hur reklamfilmen har förändrats genom tiderna, och även fungerat som plantskola för skickliga filmskapare.

För läraren

Här föreslås ett ämnesövergripande lektionsupplägg där ämnena svenska, samhällskunskap och bild kan samarbeta. I samhällskunskap för år 4-6 ingår till exempel följande i undervisningens syfte: ”Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.”

För årskurs 4-6 ingår reklamfilm även i det centrala innehållet i ämnet svenska: ”Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.”

Bildanalys utgör ett centralt innehåll i grundskolans bildundervisning och där fungerar reklamfilmen utmärkt som studieobjekt. För årskurs 7-9 går fördjupningen i bildanalysen också att använda i en reklamsfilmsanalys genom att fokusera på ”massmediers budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.”

För gymnasiet kan reklamfilm användas i samhällskunskap för att till exempel studera hur synen på klass, kön och jämställdhet har förändrats i Sverige under 1900-talet. Det går också att använda reklamfilm i svenska som exempel på film som konstnärligt uttryck.

En snabb orientering i filmanalys finns här.

Reklamfilmen är nästan jämnårig med filmmediet självt och har genomgått en revolutionerande förändring. Reklam handlar ju om att sälja en vara och blir därigenom en temperatur på samhälleliga värderingar och ideal. I början var man mest inställd på att presentera varan så fördelaktigt som möjligt. Men med tiden kom reklammakarna att alltmer frångå försöken att berätta en spännande historia för att istället fokusera på själva produkten: Den här glassen, bilen eller hårsprayen är helt enkelt bäst!

Ibland kan det vara svårt att veta om reklamfilmen säljer en vara eller en livsstil. Förr fanns det en stor grupp filmer som kallades informationsfilmer, filmer som var gjorda på beställning av myndigheter och sociala institutioner, även politiska organisationer och partier. Det finns många sådana filmer på Filmarkivet.se som till form och innehåll liknar reklamfilmerna. Ett bestickande exempel är Husmors filmer som producerades under 50-70-talen och fungerade som en ren informationskälla till hemmafrun: Dessa filmer visades först på bio och senare i tv och erbjöd i själva verket en samling reklamfilmer för olika produkter som skulle underlätta och förbättra hemmafruns arbete. Men filmerna kunde också ses i ljuset av den sociala ingenjörskonstens fostran av folkhemmets medborgare. Till kategorin informationsfilmer kan även räknas en lång rad filmer producerade av eller med samhällsnyttiga organisationer och företag som Trafikverket, SJ, Postverket eller Socialstyrelsen.

Reklamfilm och musik har länge gått hand i hand, kanske för att de bägge arbetar med känslomässiga, intuitiva budskap. En del reklamslogans blev bevingade ord, eller påminde om hur poplåtar blev landsplågor: Minns till exempel Björn Borgs “Den gula hinnan det är känt, den borstas bort med Pepsodent!” Eller ”Ta’t lugnt, ta en TOY!”, ”Spola kröken” och ”MER – för god att kolsyra”.

Humor och ironi har också varit viktiga ingredienser i reklamfilm och ofta användes folkkära komiker och artister som Lill-Babs, Carl-Gustaf Lindstedt, Birgitta Andersson, Lasse Åberg och Robban Broberg som dragplåster för att få oss att köpa tandkräm och korv eller solresor.

Reklamfilmen kom också med tiden att bli ett reservat för vissa egensinniga filmare, som Roy Andersson. Hans kärva, underfundiga bildberättande finns det flera exempel på här. Andra särpräglade filmregissörer som också har arbetat med reklamfilm är Jonas Åkerlund och Johan Renck. Deras 60-talsdoftande reklamfilmer för Festis hade stor genomslagskraft på 90-talet.

Världen och reklamvärlden har genomgått stora förändringar. Förr kunde man bara se reklamfilm på bio men idag är det väl ingen som rusar till biografen för att hinna till reklamen. I dag är det snarare tvärtom: reklamen finns överallt omkring oss, så fort vi öppnar datorn eller slår på mobilen. Hur påverkar den oss, denna ständiga jakt på oss konsumenter i såväl de privata som de offentliga rummen?

Läs gärna också om våra teman Date reklamfilmer, Roy Anderssons reklamfilmer, Bergmans reklamfilmer samt Husmors filmer.

Följande 10 filmer rekommenderas till ett lektonsupplägg om reklamfilmens historia för årskurs 4 och uppåt:

Film 1: Polisjakten (1929, 2 min). Animerad reklamfilm för Postsparbanken.

Film 2: Luma natt & dag (1950, 1 min). Animerad Disney-liknande reklamfilm för glödlampor.

Film 3: Findus spenat (1950, 3 min). Animerad reklamfilm för fryst spenat.

Film 4: Lux (1960, 1 min). Christina Schollin gör reklam för tvål i Filmstaden.

Film 5: Gevalia – Fresterskan  (1963, 1 min). Lill-Babs gör reklam för kaffe.

Film 6: Armstärkaren (1970, 1 min). Reklam för mjölk med Lasse Åberg.

Film 7: Pepsodent tar bort gula hinnan (1975, 1 min) Björn Borg rappar för att få oss att använda tandkräm.

Film 8: Felix Pommes strips (1988, 1 min.) En klassiker av Roy Andersson.

Film 9: Mer – Punk (1988, 2 min). Reklam för läsken Mer i tunnelbanan med bland annat Lisa Ekdahl.

Film 10: Festis – The Chase (2001, 1 min). En reklamfilm för en dryck som verkar handla om något helt annat.

Text: Kajsa Hedström, ansvarig utgivare, Filmarkivet.se, 2010