Borås (1938)

Några glimtar från industristaden vid Viskan, en film om Borås 1937. Bilder från konfektionsindustrin, egnahemsbyggen, Ramnasjön och Ramnaparken.
Kategori: Industri och näring Sport och fritid Geografiska platser
Landskap: Västergötland
Ort Borås
Tema: Stadsfilmer
Längd: 13 minuter
Producent: Ragnar Westfelt
Foto: Ragnar Westfelt
Speaker: Gunnar Skoglund
Produktionsland: Sverige
Produktionsbolag: Ragnar Westfelt Produktion
Rättigheter: Borås kommun
Utgångsmaterial: 35 mm, normalbild (1,37:1), optisk mono, svartvit
Arkiv: Svenska Filminstitutet

Läs mer om filmen i Svensk Filmdatabas


Knallarna, 1500-talets omkringresande hemslöjdsförsäljare, drev fram Borås stadsprivilegier. Gustav II Adolf gav dem ett ultimatum, sluta upp med knallehandeln, eller grunda en stad där varorna kan förtullas. På så vis fick Borås stadsrättigheter 1622, och stadens handelsmän fick också unika privilegier att fortsätta med sitt handelsresande.

Under slutet av 1800-talet, då Borås nåddes av järnvägen, växte staden explosionsartat till att bli Sveriges tolfte största stad år 1900. Bakom befolkningsökningen stod också den framgångsrika textilindustrin, som alltjämt kommit att prägla staden. Sven Erikson, mannen som står staty i Borås vid den gymnasieskola som bär hans namn, lade grunden till denna industri med sina hemvävnadsprojekt och med landets första mekaniska bomullsväveri i Rydboholm 1834.

Kombinationen av knallehandel och textilindustri födde postorderföretagen. Marks J Emanuelssons var ett av de första 1909, liksom Wiskadals 1926, men efter kriget skulle fler följa: Rowells (1945), Ellos (1947), Haléns (1949) och Josefssons (1956). På 1970-talet var sötebrödsdagarna över i och med textilindustrins kris, då till exempel anrika klädföretaget Algots gick i konkurs. Fortfarande huserar dock Gina Tricot, Nordens mest expansiva modekedja under 2000-talets första decennium, i staden. Här finns också, sedan 1866, Textilhögskolan, där framtidens svenska modeskapare danas. .

Tema Stadsfilmer

De första svenska stadsfilmerna gjordes av Svenska Bio 1907: en tid då den icke-fiktiva filmen utgjorde ett betydande inslag i utbudet. Det var en kommersiell strategi hos Svenska Bio att förära ett stadsporträtt åt de orter man öppnade biograf i. Filmerna presenterade stadens sevärdheter och fångade bilder från platser med rörelse, som gator, torg och vattendrag.

Genren levde vidare efter övergången till ljudfilm. Presentationen av städernas näringsliv blir då ett allt vanligare inslag - mycket beroende på att det lokala näringslivet ofta var finansiär eller beställare av filmen. Ljudfilmerna har också en mer påtaglig beställningskaraktär och, genom speakertextens utläggningar, ett utvidgad retrorik om det som visades i bild.

Att filmerna är gjorda enligt en liknande formel med återkommande berättargrepp kan säkerligen ha berott på att de skapades av en begränsad skara filmare, som inte sällan var specialiserade på just dennna typ av beställningsfilm. Där finns exempelvis den flitige Ragnar Johnson som tycks ha haft förmågan att smidigt kunna avväga balansen mellan uppvisande av turistvärden och näringslivspresentation, allt enligt beställarens önskemål.